Going for a ride

Breddloppen infördes vid årsskiftet bl a för att stimulera oss mindre rutinerade kuskar till att köra fler lopp. Jag har nu genomfört ett par stycken och det har verkligen gett mersmak. Det är mycket roligare att köra när man slipper möta Ohlsson, Lindqvist, Norberg och allt vad de heter varje gång. Problemet är att det körs alldeles för få breddlopp på kallblodssidan i de klasser i vilka mina hästar befinner sig.

Jag har därför beslutat mig för att ta montélicens. Av flera anledningar. Dels för att få fler chanser att tävla utan att behöva möta de ovan nämnda kuskarna, dels i jämställdhetens namn (på tok för få / inga manliga ryttare i norra Sverige) och dessutom har jag länge umgåtts med tanken på att starta våra egna hästar i monté och då kan det vara en kul grej att rida dem själv.

I min ungdom red jag väldigt mycket men det har runnit ut i sanden. Men för skojs skull så provred jag Odile Kiro härom dagen och då upptäckte jag vilken fantastisk travare hon är under sadel. För sulky skuttar hon och far och galoppen ligger alltid nära till hands, under sadel blev det en helt annan sak. Varför vet jag inte, kanske för att hon är bättre på att bära vikt än att dra densamma, bara en tanke.

Hur som haver, jag tänkte att eftersom Odile ändå verkar få svårt att bära de pengar hon sprang ifjol, så kanske hon hävdar sig bättre i monté. Hon ska i alla fall få en chans. Jag kommer att anmäla henne till montékval i Skellefteå den 1/5, så får vi se hur det går i skarpt läge. Vem som ska rida henne i väntan på att jag tar min licens vet jag ännu inte, men jag har lite olika alternativ på g.

Själv kommer jag att påbörja licensridningen redan isamband med provloppen imorgon kväll.

Håll tummarna. Jag lär behöva det!

Jerker.