Ängskalla blev trea idag trots en ganska dryg resa. Föll med flaggan i topp. Bortsett från förra starten så var detta den snabbaste i hennes liv med en sekunds marginal. Slagen av två ärrade kombatanter som "varit med förr". Inget att skämmas eller låta sig nedslås av således. Men så var det detta med vinnarskallen...
Det blev lite småknas under loppets gång vilket ledde till mer knas och innan målsnöret nåddes så var knasråttet mågat (en Ledinreferens, om du inte förstår vad det betyder så bara strunta i det) och Kalla gick inte att köra för fullt så det var bara för körande Östman att rikta in sig på att rädda det som räddades kunde, eller hur man nu skriver det uttrycket i dåtidform. Bra gjort att lyfta in henne till en pallplacering trots allt tycker jag.
Vi biter ihop, laddar om batteriet och kommer igen. Nästa start för Kalla blir om åtta dagar i Umeå.
Idag har jag också gjort ett ytterst ovanligt gästspel som catchdriver. Jag fick äran att köra en tvåårig Tangen Scottare vid namn Klara Pengar R.F. i premielopp. Hade kört henne i ett par snabbjobb innan, så jag hade viss koll på var hon stod sedan förut. I loppet deltog också ett annat tvåårssto. Vi pratade ihop oss om att köra ca 2.03 första varvet och sedan, om möjligt en bit under 2.00 under slutrundan. Planen gick i lås, vi följdes åt hela vägen, hästarna uppträdde på ett finfint sätt båda två och sida vid sida kom vi hem på två minuter jämnt.
Ok då, vi var en tiondel snabbare än det andra ekipaget. Sa jag vinnarskalle?
Jerker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar