Toppen av ett isberg som syns ovan vattenytan sägs vara 10 % av hela bergets egentliga storlek. "Luxury!" skulle de ha utbrustit i en viss Monty Python-sketch om de hade sett mig slita ikväll. Jag brottades med en sten som stack upp ytterst lite på en av våra körvägar. Den har knappt synts, men har ändå varit nåt man hela tiden varit tvungen att passa sig för när man kört hästarna på vägen. Nu skulle den bort. Tänkte jag.
Jag började med en kratta, övergick till grep, växlade upp till spade och sedermera järnspett, för att till sist ta till traktorn. Höll på i tre timmar, sedan var det dags att se sig besegrad och ta till reträtt. Inte för att det var brist på varken ork, motivation eller tjurskalle. Nej, anledningen var att det var brist på grävskopor i arsenalen. Ty stenen visade sig, efter ett par timmars grävande, vara 1,5 x 1,5 meter stor! Och endast en grävskopa hade förmått att flytta på den. Visst, jag hade ju kunnat ge upp efter halva tiden, men då hade jag ju inte fått veta hur stor stenen var. Ibland kanske jag är lite mer tjurskallig än vad som är riktigt sunt.
Imorgon är bästa dagen på veckan. Då blir det hästkörning hela dagen. Hårdträning för alla fyra hästarna. I kanonväder dessutom.
Note to self: Inte bråka med berg när det finns småsten.
Jerker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar