Slutet på en resa

Det är faktiskt med ett visst vemod som vi idag beger oss till Östersund, för att delta i Derbystoet, imorgon kväll med Katla Kiro. Det innebär, på ett sätt, slutet på en resa som tog sin början 2008.

Det hela började vid ett besök på stuteri Spang Berg i Norge. Vi hade ett Moe Odin-föl i magen på Fixmaja och hen skulle strax se dagens ljus. Jag stod och tittade på och klappade på den, sedan ett halvår tillbaka, färskaste norske derbyvinnaren Tangen Scott, när en tanke slog mig; Vi skulle göra ett allvarligt försök att ta oss en klassisk final med en egenuppfödd häst.

Nämnda "fölunge-i-magen" blev det ingen travhäst av. Men det visste vi såklart inte vid den tidpunkten. Vi tänkte att: "Tänk om den blir en stjärna, då vore det inte fel att ha ett helsyskon som kommer året efter." Därför betäckte vi med Moe Odin igen. Det blev Odile Kiro som så småningom blev sexa i Kriteriestoet och trea i Derbystoet. Men det visste vi såklart inte att hon skulle komma att bli vid den tidpunkten.

Alla goda ting är tre, så varför inte ta en Moe Odin till? Tyvärr var han fullbokad när vi fick ut tummen och skulle boka, så vi blev rekommenderade av det stuteri som vi nyttjade då, att prova Lome Elden. Det blev Katla Kiro. Som ifjol blev tvåa i Kriteriestoet. Men det visste vi såklart... ja ni fattar.

Sen tog det tvärstopp. Fölmärren Fixmaja såldes till det då nystartade stuteriet i Lycksele som eftersökte Eldingfria fölston. Hon hade en Bork Odin-avkomma i magen som vi skulle ta tillbaka. Tyvärr kastade hon det fölet och vid nästa fölning dog hon själv. Så det bidde inga fler avkommor efter fina Fixmaja (som vi för övrigt också tävlade med, inte helt utan framgång).

Därför känns det lite vemodigt att vi nu kommit fram till Fixmajas sista avkommas sista klassiska final. Det känns som att vår satsning som startade för drygt sex år sedan, nu har kommit till vägs ände och att det kommer att dröja länge innan vi kommer till en sådan här final igen med egen uppfödning, om det ens kommer att inträffa igen. Dock är jag oerhört glad, stolt och tacksam över att jag / vi fått uppleva dessa högstidsstunder som dessa stora lopp utgör.

Tack Fixmaja!

Jerker.