Imorgon är det dags för mig att köra Odile i lopp. Körde henne ett par gånger som treåring i början av hennes karriär. Då var det mest för att hon skulle få en lugn introduktion till livet som tävlingshäst. Sedan dess har hon fått betydligt mer rutin av tävlande, medan jag står kvar och stampar på samma nivå vad den biten anbelangar.
Förhoppningarna inför morgondagen är att få med sig en peng hem. Når vi en lite bättre placering än de sista pengaplaceringarna, kommer jag att bli långt mer än nöjd med, framför allt, mig själv. Odile själv har säkert kapacitet att nå en hygglig placering, dock är hon i sanning inte särskilt lätt att manövrera. Första 300 blir den stora nöten att knäcka. Klarar vi av den delen av loppet på ett bra sätt, så tror jag att det kan komma att gå ganska bra. Då drar vi upp käken. Och då drar vi, kanske, också så småningom av huvan och sänder framåt.
Örjan Kihlström svarade missnöjt efter en fjärdeplacering med Maharajah i P d'A, när han fick frågan om han var nöjd, att "Det är inte fjärdeplatser jag drömmer om". Jag och Kihlström skiljer oss på väldigt många plan, det här är ett av dem.
Håll tummarna. Imorgon berättar jag om varför det gick som det gick, eller inte gjorde det.
Spänn banden!
Jerker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar