torsdag 26 juni 2014

Tärningen är kastad

Vi fortsätter att kasta attiraljer runt omkring oss. Denna gång, likt Caesar då han korsade Rubicon, en tärning, för att symbolisera att det nu inte finns någon återvändo.

På måndag, på Hagmyren, ställs vi emot henne, på samma volt, med samma förutsättningar. Den, i mina ögon, häftigaste kallblodstravare som någonsin fötts. Lannem Silje. Men nu ska ju inte dagens inlägg handla om detta unikum, utan om vår egen lilla finmerca, Katla Kiro.

Katla gick jobb härom dagen med ponntravlägrets deltagare som passagerare. Jag körde några intervaller med fem ungdomar (en och en naturligtvis) i tandemvagnen och avslutade sedan med ett 1600-metersjobb i underkant av 1.35. Den tjej som fick åka med på sextonhundringen frågade mig efteråt om jag kunde uppskatta vilket som var det snabbaste tempo som vi kört i under jobbet. Jag svarade så sanningsenligt jag kunde att jag trodde att vi var nere på 1.32 som snabbast. Då visade det sig att hon hade haft en GPS i fickan under jobbet, vilket indikerade att vi någonstans under jobbet, vet inte när och hur länge, hade förflyttat oss i 1.25,7-tempo. Nån vidare tempobedömare är man sålunda icke.

Hur som haver, Katla kändes oförändrat bra och jag ser med tillförsikt fram emot starten på Myren. Som det känns på förhand är ettan given, men sen kan vem som helst i loppet inkomma som tvåa, även Katla.

Kruxet är bara att man kan riskera att bli utan pengar ändå, eftersom sannolikheten för distansering inte är helt utesluten, även för den näst snabbaste i loppet...

Jerker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar