Lyckseletravet en gång om året

Äntligen dags för travårets höjdpunkt. På sätt och vis i alla fall. Travveckan på Lyckliga Lilla Lyckseletravet drar igång ikväll (fredag).

Det finns tävlingar med större lopp, med mer prispengar i potten och med evig ära och berömmelse till resp vinnare. I Ly tävlar man inte om något av ovanstående. Jag vet inte ens vad man tävlar om när jag tänker efter. Visst, första- och andrapriserna kan man väl köpa lite havre för, men så mycket blir det inte.

Nej, det finns andra anledningar att packa selväskan och dra till Lappstockholm. Framför allt därför att det är så nära själva sportens rötter och ursprung som vi kan komma idag, i den numera, mer eller mindre alltid, så professionella travvärlden. Här får "det klara och det enkla råda som det vill", för att travestera Lundell. Just Lundell vann för övrigt på Ly för två år sedan, men det är en annan historia.

Travbanans slogan "Lyckliga Lilla Lyckseletravet" säger allt. Nuff said.

Vi åker dit med Odile. Hon är så bra hon kan vara för dagen men räcker sannolikt inte till den här gången heller, även om jag har en känsla av att hon sakta men säkert håller på att växa i kostymen. Om ett par månader tror och hoppas jag att hon kommer att kunna hävda sig riktigt bra. Å andra sidan så har Ove trollat med henne förr, så man ska väl aldrig säga aldrig inför denna start heller. Och kortlopp och springspår och Ove A, ja ni som kan ert norrlandstrav vet vad det skulle kunna innebära och allt klaffar. Så vi får se. Vi åker dit i första hand för att mysa och uppleva travsporten när den är som allra vackrast i sin renaste form.

Spänn banden!

Jerker.