Katlas seger under tisdagens lunchtrav i Boden satt precis som en sådan som rubriken antyder.
Du som händelsevis läste mitt förra inlägg märkte att jag var försiktigt optimistisk inför loppet. Och det skulle visa sig att jag hade fog för det. Hon var precis så bra / förbättrad som jag hade hoppats och trott. På alla vis.
Det är en fantastisk känsla att vinna travlopp. Det är för er alla som gjort det "to know" och ni som ännu inte upplevt det rekommenderar jag verkligen "to find it out". Om detta har jag skrivit förut och kommer säkert att göra igen.
Denna gång väljer jag istället att försöka hitta förklaringar till vår hästs förbättrade status. Jag tror att det framför allt beror på tre saker i hennes fall.
1. Mer pullertkörning. Vilket det i sin tur har givits tid till nu när alla årgångslopp är över och man inte längre har pressen på sig att ha hästen i toppform till vissa givna tillfällen. Det har varit en lugn och fin vinter hittills, där Katla har fått bestämma träningen utifrån vad hon klarat, istället för att jag pressat henne till sånt som hon kanske inte varit redo för.
2. Ny balans. Av en händelse så råkade hon tappa båda bakskorna i hagen inför ett intervallpass. Jag hade inte likadana skor som hon tappat i min selkammare och slumpens skördar gjorde att jag valde en annan sko, vilket blev en klar förbättring för hennes travteknik. Hon tävlade nu med breda järnskor bak och öppen aluminiumtå fram. Och hon gjorde på ett bättre sätt än nånsin tidigare.
3. Vår feta shetlandsponny behövde röra lite extra på sig ett tag tyckte jag. Det gjorde att jag äntligen fick ut tummen och monterade på stagen på pullerten, vilka gör att man kunde ta ponnyn på släp. Det i sin tur gjorde att jag började köra andra hästar på släp i större utsträckning, däribland Katla. Och hon har därmed fått skritta långt fler kilometer varje vecka jämfört med tidigare, vilket jag tror gjort henne mycket gott.
Nu ska jag se loppet på datorn en gång till sen blir det bingen.
Jerker.
onsdag 28 januari 2015
tisdag 27 januari 2015
Årsdebut för stallet idag
Det börjar dra ihop sig till tävlingssäsong. Fyra starter de närmsta fyra veckorna. och vilka lopp vi har framför oss! Vi börjar med en mjukstart idag.
Katla Kiro startar i Boden på lunchen.
V4-1. Känns fin i träning men jag vill se det i lopp först innan jag helt vågar tro på att hon är så bra som jag tror att hon är, puh. Hon har gått en hel del styrketräning nu ett par månader. Ärligt talat är det inte förrän nu som hon känns startklar. Hon orkar med sin långa kropp på ett bättre sätt och springer mindre snett i vagnen än hon gjort förut.
Katla möter ett rutinerat motstånd. Hon själv har gjort minst antal starter i hela loppet. Den som har gjort näst minst har gjort mer än dubbelt så många. Ändå har Katla mest pengar på kontot av alla. Vilken av dessa två statistiska fakta som väger tyngst lär väl visa sig inom några timmar.
Jag tror och hoppas att hon kommer att få ett fint år. Jag tror och hoppas också att hon räcker ganska långt redan idag.
Spänn banden!
Jerker.
Katla Kiro startar i Boden på lunchen.
V4-1. Känns fin i träning men jag vill se det i lopp först innan jag helt vågar tro på att hon är så bra som jag tror att hon är, puh. Hon har gått en hel del styrketräning nu ett par månader. Ärligt talat är det inte förrän nu som hon känns startklar. Hon orkar med sin långa kropp på ett bättre sätt och springer mindre snett i vagnen än hon gjort förut.
Katla möter ett rutinerat motstånd. Hon själv har gjort minst antal starter i hela loppet. Den som har gjort näst minst har gjort mer än dubbelt så många. Ändå har Katla mest pengar på kontot av alla. Vilken av dessa två statistiska fakta som väger tyngst lär väl visa sig inom några timmar.
Jag tror och hoppas att hon kommer att få ett fint år. Jag tror och hoppas också att hon räcker ganska långt redan idag.
Spänn banden!
Jerker.
måndag 26 januari 2015
Drömbloggen
Detta är blogginlägget som jag sedan en dryg månad tillbaka drömt om att få skriva, just denna dag.
I had a dream. Egentligen började den redan för ett par år sedan då jag insåg att vi i Ängskalla, var på väg att få fram en, i våra ögon, riktigt bra häst. Jag drömde om att få åka till Frankrike med henne en vacker dag.
Ifjol anmälde jag henne eftersom hon vid anmälningstillfället hade hyggligt med pengar på kontot och framför allt ännu mer startpoäng på det kontot. Den gången räckte det inte riktigt hela vägen men jag har en känsla av att vi inte var så långt borta från att få nådiga nicken redan då.
Idag gick tiden ut för att anmälan till årets kallblodsbataljer på Vincennes i Paris. Jag hade en ganska bra magkänsla att det skulle vara vår tur denna gång men helt säker var jag inte. Men, efter lunch idag stod det klart att det var vi som fick en av "guldbiljetterna", för att tala Idol-språk. Vi får alltså åka till Paris med Ängskalla (tänk att jag just skrev den meningen).
Det har varit en omtumlande dag med massor av telefonsamtal, sms och mejl för att styra upp allting men nu är vi i fas. Resan till grodätarlandet börjar för Kallas och min del fredag 13/2. Och vi kommer att anlända till Grosbois måndag 16/2.
Detta är för övrigt andra gången på en månad som en Skaffer Brunare tar en lantis från Skellefteå till Vincennes. Tänk på det Elin och alla ni andra. Dream on. It might come true.
Mine did.
Jerker.
I had a dream. Egentligen började den redan för ett par år sedan då jag insåg att vi i Ängskalla, var på väg att få fram en, i våra ögon, riktigt bra häst. Jag drömde om att få åka till Frankrike med henne en vacker dag.
Ifjol anmälde jag henne eftersom hon vid anmälningstillfället hade hyggligt med pengar på kontot och framför allt ännu mer startpoäng på det kontot. Den gången räckte det inte riktigt hela vägen men jag har en känsla av att vi inte var så långt borta från att få nådiga nicken redan då.
Idag gick tiden ut för att anmälan till årets kallblodsbataljer på Vincennes i Paris. Jag hade en ganska bra magkänsla att det skulle vara vår tur denna gång men helt säker var jag inte. Men, efter lunch idag stod det klart att det var vi som fick en av "guldbiljetterna", för att tala Idol-språk. Vi får alltså åka till Paris med Ängskalla (tänk att jag just skrev den meningen).
Det har varit en omtumlande dag med massor av telefonsamtal, sms och mejl för att styra upp allting men nu är vi i fas. Resan till grodätarlandet börjar för Kallas och min del fredag 13/2. Och vi kommer att anlända till Grosbois måndag 16/2.
Detta är för övrigt andra gången på en månad som en Skaffer Brunare tar en lantis från Skellefteå till Vincennes. Tänk på det Elin och alla ni andra. Dream on. It might come true.
Mine did.
Jerker.
söndag 25 januari 2015
Tidtabellen hålls
Hade tänkt åka in till banan med Ängslilja i helgen för hennes första riktiga banjobb. Men en käpp i hjulet kom emellan, eller rättare sagt en en uppfransad multirem på vår bil. Och eftersom det inte fanns någon hyrbil med dragkrok på, som jag har rätt till enligt min försäkring, så fick såväl hästfinka som häst stanna hemma i Skråmträsk.
Jag hade som ett första delmål för Liljas räkning att hon skulle kunna avverka två kilometer i 2.20-tempo i mitten av denna månad, därför blev jag lite besviken då jag inte fick chansen att checka av detta. Men skam den som ger sig. Det fick bli ett 1800-meters streetrace på Västra Skråmträsks byaväg istället. Lilja har växt lite på slutet och blivit lite överbyggd och därför haft en del besvär med aktionen i högre tempo på slutet. Dock hade jag på känn att det skulle kunna avlägsnas medelst ett par gummiboots. Så med boots på framhovarna och GPS på armen begav jag mig ut i trafiken.¨
Hon avverkade de 1800 meterna på ett mycket bra sätt. I dessa Vincennes-tider så är det ju lite på tapeten att köra under kuperade förhållanden, så då passade det bra att det fanns både med- och motlut på vår "bana". Vi kom i mål på 2.19/1800m och vi är således, som det heter på norska, i rute.
Tävlingssäsongen 2015 drar igång på tisdag då Katla Kiro årsdebuterar i Boden. Mer om det snart i ett blogginlägg, i en dator, nära dig.
Jerker.
Jag hade som ett första delmål för Liljas räkning att hon skulle kunna avverka två kilometer i 2.20-tempo i mitten av denna månad, därför blev jag lite besviken då jag inte fick chansen att checka av detta. Men skam den som ger sig. Det fick bli ett 1800-meters streetrace på Västra Skråmträsks byaväg istället. Lilja har växt lite på slutet och blivit lite överbyggd och därför haft en del besvär med aktionen i högre tempo på slutet. Dock hade jag på känn att det skulle kunna avlägsnas medelst ett par gummiboots. Så med boots på framhovarna och GPS på armen begav jag mig ut i trafiken.¨
Hon avverkade de 1800 meterna på ett mycket bra sätt. I dessa Vincennes-tider så är det ju lite på tapeten att köra under kuperade förhållanden, så då passade det bra att det fanns både med- och motlut på vår "bana". Vi kom i mål på 2.19/1800m och vi är således, som det heter på norska, i rute.
Tävlingssäsongen 2015 drar igång på tisdag då Katla Kiro årsdebuterar i Boden. Mer om det snart i ett blogginlägg, i en dator, nära dig.
Jerker.
onsdag 21 januari 2015
Laddade batterier
Detta skrivs precis när tisdag är i stånd att övergå till att bli onsdag. När det står "imorgon" i texten så är det onsdagen som avses.
Imorgon ska hästarna köras igenom ordentligt. Jag brukar ha onsdag som den ena av veckans hästkörardagar, den andra inträffar under helgen. Där emellan får det bli när det blir.
Jag kommer att åka ut med laddade batterier, vilket jag behöver av flera skäl om jag ska sitta i vagnen, åtminstone halva dagen.
1. Batteriet i telefonen. Som egenföretagare och förälder så försöker jag att vara anträffbar så ofta som möjligt.
2. Batteriet i pulsklockan. För att kunna hålla koll på hästens hjärta under och framför allt efter träningen.
3. Batteriet i GPS:n. För att kunna hålla koll på distans och tempo.
4. Batteriet i elsockarna. Det aviseras ca femton minusgrader under hela morgondagen och eftersom jag är rätt frusen om tårna, så underlättar värmeslingorna en hel del.
5. Batteriet i mig själv. Det mest uppenbara och elementära.
Batteri 1,3 och 4 är på laddning. Batteri 2 behöver inte laddas. Batteri 5 ska på laddning nu, i bingen.
God Natt!
Jerker.
Imorgon ska hästarna köras igenom ordentligt. Jag brukar ha onsdag som den ena av veckans hästkörardagar, den andra inträffar under helgen. Där emellan får det bli när det blir.
Jag kommer att åka ut med laddade batterier, vilket jag behöver av flera skäl om jag ska sitta i vagnen, åtminstone halva dagen.
1. Batteriet i telefonen. Som egenföretagare och förälder så försöker jag att vara anträffbar så ofta som möjligt.
2. Batteriet i pulsklockan. För att kunna hålla koll på hästens hjärta under och framför allt efter träningen.
3. Batteriet i GPS:n. För att kunna hålla koll på distans och tempo.
4. Batteriet i elsockarna. Det aviseras ca femton minusgrader under hela morgondagen och eftersom jag är rätt frusen om tårna, så underlättar värmeslingorna en hel del.
5. Batteriet i mig själv. Det mest uppenbara och elementära.
Batteri 1,3 och 4 är på laddning. Batteri 2 behöver inte laddas. Batteri 5 ska på laddning nu, i bingen.
God Natt!
Jerker.
tisdag 20 januari 2015
Startskottet
När ett nytt år börjar beror på vilken tideräkning man använder. Den gregorianska, den julianska osv. Man kan också räkna från första skoldagen, första arbetsdagen efter semestern eller liknande. För nördar inom diverse områden kan man också räkna utifrån specifika händelser som startskott på ett nytt år, i denna kategori torde väl jägarna vara nördigast i klassen, med älgjakten som den viktigaste referenspunkten avseende tideräkning.
För mig så började mitt nördår under den gångna helgen. Med Sleipners årliga ordförandekonferens i Järvsö. Startskottet på Sleipneråret. Därefter kommer lokala årsmöten, motionsskrivning, årsstämma, lokala styrelsemöten och därefter ska planerandet omsättas i praktiska åtgärder runt om i Sleipnersverige.
Ett annat sätt att räkna på är att travåret börjar när det blir riktig vinter. Med riktig menar jag i detta fall isiga vägar och gärna en hel del snö. Då börjar den grundläggande träningsperioden som sedan ska leda framtids segrar i fäders fotspår.
Och den tiden har tagit sin början nu. Snart, som vanligt mycket mer snart än man kan tro såhär i mitten av januari, är det dags att börja tävla på allvar med hästarna igen. Om två månader är det mitten av mars, strax därpå kommer som bekant april och, ja, då ska vi vara igång om vi skött våra kort och lyckan dessutom stått oss bi i våra förberedelser.
Så, ingen tid att förspilla. Nu tränar vi på lite tyngre ett litet tag, sen lättar vi på träningen och slipar på detaljerna och så ses vi ute på banorna när vårsolen börjar värma.
Härliga tider, när snabblopparna har fått ladda batterierna lite grand, när nollopparna ska börja sin marsch mot stjärnorna och, inte minst, när unghästarna ska debutera i tävlingssammanhang på allvar.
Kämpa!
Jerker.
söndag 11 januari 2015
Det har varit mycke' nu
Långt mellan blogginläggen och då hinner det hända desto mer.
För nån vecka sedan var jag in till banan och körde jobb med Odile Kiro. Hon lyckades äntligen övertyga mig om att nu är det slut. Med hennes tävlingskarriär. Hon har försökt visa det under en lång tid och på allehanda sätt. Och till slut har även den här tjurskallen (undertecknad) insett faktum. Så nu får hon gå i hagen några månader innan det är dags för nästa fas i hennes liv. Som mamma.
Katla fick också följa med in till banan. Hon verkar ha desto längre till avelsboxen. Körde ganska snabbt första tusen, lite snabbare andra tusen med en ännu lite snabbare sista femhundra. Startar 27/1 i Boden.
Katla har tillsammans med Ängskalla blivit nominerad till Norrtravs travgala för sina prestationer under fjolåret. Den senare dessutom i två klasser.
Ängskalla tränar på lite hårdare än vanligt då det för hennes del just nu är något så ovanligt som ett tävlingsuppehåll. På nästan två månader dessutom. Och i helgen fick vi en halvmeter snö att implementera i träningen också. Nice.
Ängslilja knallar på. Upp emot en mil som längst. Dock känns det som att det börjar ta emot lite nu. Hon orkar inte riktigt med den träningsdosen så hon får minska distansen och öka tempot en aning istället.
Idag söndag har Sleipner Skellefteå med vår avelsinspiratör Frida Andersson i spetsen haft den stoträffen som jag tidigare har skrivit om. Mer om den här. Jag nöjer mig i detta forum med att kommentera den som mycket lyckad.
Och i slutet av den vecka som precis står i begrepp att ta sin början, så bär det av mot Järvsö för den årliga ordförandekonferensen med Sleipner.
På återhörande.
Jerker.
För nån vecka sedan var jag in till banan och körde jobb med Odile Kiro. Hon lyckades äntligen övertyga mig om att nu är det slut. Med hennes tävlingskarriär. Hon har försökt visa det under en lång tid och på allehanda sätt. Och till slut har även den här tjurskallen (undertecknad) insett faktum. Så nu får hon gå i hagen några månader innan det är dags för nästa fas i hennes liv. Som mamma.
Katla fick också följa med in till banan. Hon verkar ha desto längre till avelsboxen. Körde ganska snabbt första tusen, lite snabbare andra tusen med en ännu lite snabbare sista femhundra. Startar 27/1 i Boden.
Katla har tillsammans med Ängskalla blivit nominerad till Norrtravs travgala för sina prestationer under fjolåret. Den senare dessutom i två klasser.
Ängskalla tränar på lite hårdare än vanligt då det för hennes del just nu är något så ovanligt som ett tävlingsuppehåll. På nästan två månader dessutom. Och i helgen fick vi en halvmeter snö att implementera i träningen också. Nice.
Ängslilja knallar på. Upp emot en mil som längst. Dock känns det som att det börjar ta emot lite nu. Hon orkar inte riktigt med den träningsdosen så hon får minska distansen och öka tempot en aning istället.
Idag söndag har Sleipner Skellefteå med vår avelsinspiratör Frida Andersson i spetsen haft den stoträffen som jag tidigare har skrivit om. Mer om den här. Jag nöjer mig i detta forum med att kommentera den som mycket lyckad.
Och i slutet av den vecka som precis står i begrepp att ta sin början, så bär det av mot Järvsö för den årliga ordförandekonferensen med Sleipner.
På återhörande.
Jerker.
lördag 3 januari 2015
Generna på plats
Vi har gentestat vårt blivande fölsto Odile Kiro och hon är C/A. Vad det innebär för en kallblodstravare kan den vetgirige läsa mer ingående om här.
Sammanfattningsvis kan man säga att det är den bästa genkombinationen för ett tävlande kallblod. När det kommer till avel så krävs det som bekant "two to tango", dvs vad det ska bli för gener hos den kommande fölungen, beror dels till 50% på hingstens gener och dels inte minst på slumpen.
Mycket kan sägas om detta med gentestning. Jag nöjer mig här och nu med att säga två saker:
För det första; Man önskar och hoppas på en rad olika positiva egenskaper hos sin unga, blivande storstjärna. Den ska ha exteriör och löpskalle, hjärta och lungor, rätt muskelfibrer, optimal korsning av föräldrarna osv. Och dessutom förmågan att rent genetiskt ha de rätta förutsättningarna för gångarten trav. En av dessa faktorer kan vi dels styra, men framför allt med säkerhet och på ett enkelt sätt kontrollera, dvs den sistnämnda. Så varför inte utnyttja möjligheten?
För det andra; Jag anser att alla borde testa sina avelsdjur inom kallblodsaveln. För allas skull på lång sikt. Och detta gäller i första hand avelshingstarna. Vi skulle på så vis inom en ganska snar framtid långt mycket bättre förutsättningar att påverka vår avel jämfört med vad vi har idag.
Om detta med gentester finns massor med missförstånd och felaktigheter, vilket grundar sig i ren och skär okunskap. Och kanske i vissa fall kryddat med en gnutta konservativt tänkande.
Och som vanligt när det kommer till revolutionerande framsteg på vilken front det än vara må så gäller; Antingen kämpar man mot utvecklingen eller också hänger man med densamma.
Den uppmärksamme läsaren av detta inlägg noterar mitt personliga rekord i antal semikolon, hela tre stycken.
Jerker.
Sammanfattningsvis kan man säga att det är den bästa genkombinationen för ett tävlande kallblod. När det kommer till avel så krävs det som bekant "two to tango", dvs vad det ska bli för gener hos den kommande fölungen, beror dels till 50% på hingstens gener och dels inte minst på slumpen.
Mycket kan sägas om detta med gentestning. Jag nöjer mig här och nu med att säga två saker:
För det första; Man önskar och hoppas på en rad olika positiva egenskaper hos sin unga, blivande storstjärna. Den ska ha exteriör och löpskalle, hjärta och lungor, rätt muskelfibrer, optimal korsning av föräldrarna osv. Och dessutom förmågan att rent genetiskt ha de rätta förutsättningarna för gångarten trav. En av dessa faktorer kan vi dels styra, men framför allt med säkerhet och på ett enkelt sätt kontrollera, dvs den sistnämnda. Så varför inte utnyttja möjligheten?
För det andra; Jag anser att alla borde testa sina avelsdjur inom kallblodsaveln. För allas skull på lång sikt. Och detta gäller i första hand avelshingstarna. Vi skulle på så vis inom en ganska snar framtid långt mycket bättre förutsättningar att påverka vår avel jämfört med vad vi har idag.
Om detta med gentester finns massor med missförstånd och felaktigheter, vilket grundar sig i ren och skär okunskap. Och kanske i vissa fall kryddat med en gnutta konservativt tänkande.
Och som vanligt när det kommer till revolutionerande framsteg på vilken front det än vara må så gäller; Antingen kämpar man mot utvecklingen eller också hänger man med densamma.
Den uppmärksamme läsaren av detta inlägg noterar mitt personliga rekord i antal semikolon, hela tre stycken.
Jerker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)