Bloggen kommer att uppdateras ytterst sparsamt under de närmaste tio dagarna pga Parisresan. Detta av tekniska skäl. Och tillika internetrelaterade diton. Följ mig istället på Instagram: @jerkerbjurman. Min tanke är att dokumentera resan där.
Jerker.
söndag 15 februari 2015
söndag 8 februari 2015
Genrep och motgångar
Dagen började med att jag släppte ut Kalla i hagen med polarna några timmar innan avfärd till tävlingarna i Boden.
Dagen fortsatte sedan med att försöka fånga in samma Kalla i hagen, vilket tog en bra stund. Fick ta in alla andra först. Då behagade dagens tävlingshäst att låta sig infångas. Vid det här laget var vi en knapp halvtimme försenade.
In i bilen och färd norrut. Ca fem mil innan Boden började bilen laddningslampa lysa. Fort av med allt som konsumerar ström. Och sen full gas för att ta mig så långt som möjligt med befintligt batteri.
Jag tog mig hela vägen och kom fram, bara måttligt försenad.
Bestämde mig att ringa efter bärgare, hyrbil och allt sånt efter loppet, innan fanns inte tid till det.
Loppet gick. Kalla var lite ringrostig efter två månaders hård träning och frånvaro av lopp. Hon fick stryk av en bättre häst. Heders-Tyri Svarten plockade ner henne från dödens och det var bara att ta av sig hatten. Kalla klart godkänd som tvåa i sitt genrep inför Parisresan i alla fall.
Efter loppet skulle jag fixa hemfärden som sagt. Bodentravet ville annat. Dopingprov (slump) på Ängskalla beordrat. Som om jag hade tid med det också. Efter en, tack och lov, kort tid i dopingstallet började jag ordna upp med hemfärden. Ella förbarmade sig över oss och jag fick hänga vår finka efter hennes lastbil och lifta med hem till schtaan. Väl där kom Daniel och hämtade och skjutsade hem oss.
Slutet ganska gott, allting ganska gott. Om det inte vore för det att min bil står på en verkstad arton mil norrut och jag inte vet när och hur jag ska få tillbaka den. Och på fredag ska jag påbörja resan ner till Paris. Första delen av resan var tänkt att ske medelst just den bilen.
Det kommer att ordna sig det vet jag. Jag vet bara inte hur. Ännu.
Jerker.
onsdag 4 februari 2015
Träningsonsdag och förberedelser
Idag är det onsdag och det innebär ofta att jag kör igenom alla tre hästarna ordentligt. Sen får det bli som det blir de övriga vardagarna.
Ängskalla kändes inte helt tillfredsställande i förra snabbjobbet. Har tänkt och tänkt om, vridit och vänt, sådär som man gör när orosmolnen tornar upp sig på travhästhimlen. Skyllt på än de ena, än det andra när diskussionerna med mig själv understundom gått varma. Mitt huvudspår har varit "dåligt broddat". Så, inför dagens intervaller fick Kalla på sig tävlingsdojorna. Och då kändes hon precis så bra som vanligt igen. Hon sprang riktigt riktigt fort i några hundra meter. Det var i och för sig lätt utförslut, men det är ju lite så man får träna henne numera eftersom upploppen om några veckor inte kommer att vara helt i linje med horisonten.
Katla Kiro fick gå några backintervaller i snömodden och känns bara fin. Hon kommer inte att starta förrän i mitten av mars, så det blir att träna tyngd och mängd med henne ett tag nu, medan vi har så fina förutsättningar att göra just det.
Ängslilja fick prova lite nya grejer, sidstång och Murphybländare. Blev lite rakare av det.
Förberedelserna inför Parisresan är i full gång. Och mer omfattande än jag hade kunnat tro på förhand. Idag har vi löst ett problem i alla fall. Våra hästar äter löst torrhö och hösilage från bal. Ska man då ha med sig två veckoransoner hö i en hästbuss ner till kontinenten fram och tillbaka, så är detta inte helt optimalt. Men under dagen så har jag fixat så att det kommer hit en lokal bonde med sin höpress, så att vi kan knippa vårt eget hö inför strapatsen.
Fortsättning följer.
Jerker.
Ängskalla kändes inte helt tillfredsställande i förra snabbjobbet. Har tänkt och tänkt om, vridit och vänt, sådär som man gör när orosmolnen tornar upp sig på travhästhimlen. Skyllt på än de ena, än det andra när diskussionerna med mig själv understundom gått varma. Mitt huvudspår har varit "dåligt broddat". Så, inför dagens intervaller fick Kalla på sig tävlingsdojorna. Och då kändes hon precis så bra som vanligt igen. Hon sprang riktigt riktigt fort i några hundra meter. Det var i och för sig lätt utförslut, men det är ju lite så man får träna henne numera eftersom upploppen om några veckor inte kommer att vara helt i linje med horisonten.
Katla Kiro fick gå några backintervaller i snömodden och känns bara fin. Hon kommer inte att starta förrän i mitten av mars, så det blir att träna tyngd och mängd med henne ett tag nu, medan vi har så fina förutsättningar att göra just det.
Ängslilja fick prova lite nya grejer, sidstång och Murphybländare. Blev lite rakare av det.
Förberedelserna inför Parisresan är i full gång. Och mer omfattande än jag hade kunnat tro på förhand. Idag har vi löst ett problem i alla fall. Våra hästar äter löst torrhö och hösilage från bal. Ska man då ha med sig två veckoransoner hö i en hästbuss ner till kontinenten fram och tillbaka, så är detta inte helt optimalt. Men under dagen så har jag fixat så att det kommer hit en lokal bonde med sin höpress, så att vi kan knippa vårt eget hö inför strapatsen.
Fortsättning följer.
Jerker.
måndag 2 februari 2015
Rundbanejobb och fodertillskott
Den gångna helgen åkte jag in till travbanan med Ängskalla för att köra ett lite snabbare jobb inför genrepet till helgen i Boden, inför Det Stora Äventyret. Kalla kändes precis lika dålig som jag har vant mig vid att hon gör i träning på rundbanan. Så det jobbet sa varken bu eller bä. Hon känns i alla fall grym hemmavid i träning, så jag är ändå alltjämt vid gott mod avseende hennes formstatus.
Ängslilja fick också följa med till Skellefteovalen för sitt första "riktiga" rundbanejobb i livet. Hon sprang tillsammans med en annan tvååring. Vi körde ca 2.14 full väg och det var väl godkänt, om än det finns en del att slipa på när det kommer till Liljas sätt att genomföra de två rätvarven, Lite bryt och lite broms, lite rassel och lite pling. Nåja, inga stora saker, nån Murphy här och nån sidstång där, så tror jag att det ordnar sig ganska snabbt.
Parisresan då? Ja, det upptar väl typ nästan hela min tankeverksamhet för närvarande. Tävlingarna och loppen brukar ju normalt vara de stora orsakerna till oro och nervositet. Denna gång är det dock alls inte så. Nu funderar jag mest på hur hästens välbefinnande ska kunna upprätthållas i knappa två veckor på resande fot. Normalt sett är det jobbigt för Kalla att resa till Bergsåker...
Jag försöker mota Olle i grind genom att redan nu byta foderstat till en version som gör att hon binder mer vätska i kroppen och på så sätt motverkar snabb uttorkning. Dessutom får hon en dryg deciliter olja per dag för att bunkra lite kilon inför resan.
Jag är också lite orolig för att det kommer att bli tvärvarmt för vår springare nere i Frankrike. Även om vi inte har polarvinter hemma just nu så är det i alla fall runt tio minus varje dag. Och att det om några veckor är minst tjugo grader varmare i Paris är väl en inte alltför vågad gissning? Så, jag ämnar klippa henne. Och för att stimulera ny pälssättning så står hon idag på B-vitamin för den sakens skull.
Som lök på laxen så får hon också ett supertillskott för ökad hovtillväxt, så kanske vi har en rimlig chans att köra barfota runt om i båda loppen på Vincennes.
Jerker.
Ängslilja fick också följa med till Skellefteovalen för sitt första "riktiga" rundbanejobb i livet. Hon sprang tillsammans med en annan tvååring. Vi körde ca 2.14 full väg och det var väl godkänt, om än det finns en del att slipa på när det kommer till Liljas sätt att genomföra de två rätvarven, Lite bryt och lite broms, lite rassel och lite pling. Nåja, inga stora saker, nån Murphy här och nån sidstång där, så tror jag att det ordnar sig ganska snabbt.
Parisresan då? Ja, det upptar väl typ nästan hela min tankeverksamhet för närvarande. Tävlingarna och loppen brukar ju normalt vara de stora orsakerna till oro och nervositet. Denna gång är det dock alls inte så. Nu funderar jag mest på hur hästens välbefinnande ska kunna upprätthållas i knappa två veckor på resande fot. Normalt sett är det jobbigt för Kalla att resa till Bergsåker...
Jag försöker mota Olle i grind genom att redan nu byta foderstat till en version som gör att hon binder mer vätska i kroppen och på så sätt motverkar snabb uttorkning. Dessutom får hon en dryg deciliter olja per dag för att bunkra lite kilon inför resan.
Jag är också lite orolig för att det kommer att bli tvärvarmt för vår springare nere i Frankrike. Även om vi inte har polarvinter hemma just nu så är det i alla fall runt tio minus varje dag. Och att det om några veckor är minst tjugo grader varmare i Paris är väl en inte alltför vågad gissning? Så, jag ämnar klippa henne. Och för att stimulera ny pälssättning så står hon idag på B-vitamin för den sakens skull.
Som lök på laxen så får hon också ett supertillskott för ökad hovtillväxt, så kanske vi har en rimlig chans att köra barfota runt om i båda loppen på Vincennes.
Jerker.
onsdag 28 januari 2015
Som en smäck
Katlas seger under tisdagens lunchtrav i Boden satt precis som en sådan som rubriken antyder.
Du som händelsevis läste mitt förra inlägg märkte att jag var försiktigt optimistisk inför loppet. Och det skulle visa sig att jag hade fog för det. Hon var precis så bra / förbättrad som jag hade hoppats och trott. På alla vis.
Det är en fantastisk känsla att vinna travlopp. Det är för er alla som gjort det "to know" och ni som ännu inte upplevt det rekommenderar jag verkligen "to find it out". Om detta har jag skrivit förut och kommer säkert att göra igen.
Denna gång väljer jag istället att försöka hitta förklaringar till vår hästs förbättrade status. Jag tror att det framför allt beror på tre saker i hennes fall.
1. Mer pullertkörning. Vilket det i sin tur har givits tid till nu när alla årgångslopp är över och man inte längre har pressen på sig att ha hästen i toppform till vissa givna tillfällen. Det har varit en lugn och fin vinter hittills, där Katla har fått bestämma träningen utifrån vad hon klarat, istället för att jag pressat henne till sånt som hon kanske inte varit redo för.
2. Ny balans. Av en händelse så råkade hon tappa båda bakskorna i hagen inför ett intervallpass. Jag hade inte likadana skor som hon tappat i min selkammare och slumpens skördar gjorde att jag valde en annan sko, vilket blev en klar förbättring för hennes travteknik. Hon tävlade nu med breda järnskor bak och öppen aluminiumtå fram. Och hon gjorde på ett bättre sätt än nånsin tidigare.
3. Vår feta shetlandsponny behövde röra lite extra på sig ett tag tyckte jag. Det gjorde att jag äntligen fick ut tummen och monterade på stagen på pullerten, vilka gör att man kunde ta ponnyn på släp. Det i sin tur gjorde att jag började köra andra hästar på släp i större utsträckning, däribland Katla. Och hon har därmed fått skritta långt fler kilometer varje vecka jämfört med tidigare, vilket jag tror gjort henne mycket gott.
Nu ska jag se loppet på datorn en gång till sen blir det bingen.
Jerker.
Du som händelsevis läste mitt förra inlägg märkte att jag var försiktigt optimistisk inför loppet. Och det skulle visa sig att jag hade fog för det. Hon var precis så bra / förbättrad som jag hade hoppats och trott. På alla vis.
Det är en fantastisk känsla att vinna travlopp. Det är för er alla som gjort det "to know" och ni som ännu inte upplevt det rekommenderar jag verkligen "to find it out". Om detta har jag skrivit förut och kommer säkert att göra igen.
Denna gång väljer jag istället att försöka hitta förklaringar till vår hästs förbättrade status. Jag tror att det framför allt beror på tre saker i hennes fall.
1. Mer pullertkörning. Vilket det i sin tur har givits tid till nu när alla årgångslopp är över och man inte längre har pressen på sig att ha hästen i toppform till vissa givna tillfällen. Det har varit en lugn och fin vinter hittills, där Katla har fått bestämma träningen utifrån vad hon klarat, istället för att jag pressat henne till sånt som hon kanske inte varit redo för.
2. Ny balans. Av en händelse så råkade hon tappa båda bakskorna i hagen inför ett intervallpass. Jag hade inte likadana skor som hon tappat i min selkammare och slumpens skördar gjorde att jag valde en annan sko, vilket blev en klar förbättring för hennes travteknik. Hon tävlade nu med breda järnskor bak och öppen aluminiumtå fram. Och hon gjorde på ett bättre sätt än nånsin tidigare.
3. Vår feta shetlandsponny behövde röra lite extra på sig ett tag tyckte jag. Det gjorde att jag äntligen fick ut tummen och monterade på stagen på pullerten, vilka gör att man kunde ta ponnyn på släp. Det i sin tur gjorde att jag började köra andra hästar på släp i större utsträckning, däribland Katla. Och hon har därmed fått skritta långt fler kilometer varje vecka jämfört med tidigare, vilket jag tror gjort henne mycket gott.
Nu ska jag se loppet på datorn en gång till sen blir det bingen.
Jerker.
tisdag 27 januari 2015
Årsdebut för stallet idag
Det börjar dra ihop sig till tävlingssäsong. Fyra starter de närmsta fyra veckorna. och vilka lopp vi har framför oss! Vi börjar med en mjukstart idag.
Katla Kiro startar i Boden på lunchen.
V4-1. Känns fin i träning men jag vill se det i lopp först innan jag helt vågar tro på att hon är så bra som jag tror att hon är, puh. Hon har gått en hel del styrketräning nu ett par månader. Ärligt talat är det inte förrän nu som hon känns startklar. Hon orkar med sin långa kropp på ett bättre sätt och springer mindre snett i vagnen än hon gjort förut.
Katla möter ett rutinerat motstånd. Hon själv har gjort minst antal starter i hela loppet. Den som har gjort näst minst har gjort mer än dubbelt så många. Ändå har Katla mest pengar på kontot av alla. Vilken av dessa två statistiska fakta som väger tyngst lär väl visa sig inom några timmar.
Jag tror och hoppas att hon kommer att få ett fint år. Jag tror och hoppas också att hon räcker ganska långt redan idag.
Spänn banden!
Jerker.
Katla Kiro startar i Boden på lunchen.
V4-1. Känns fin i träning men jag vill se det i lopp först innan jag helt vågar tro på att hon är så bra som jag tror att hon är, puh. Hon har gått en hel del styrketräning nu ett par månader. Ärligt talat är det inte förrän nu som hon känns startklar. Hon orkar med sin långa kropp på ett bättre sätt och springer mindre snett i vagnen än hon gjort förut.
Katla möter ett rutinerat motstånd. Hon själv har gjort minst antal starter i hela loppet. Den som har gjort näst minst har gjort mer än dubbelt så många. Ändå har Katla mest pengar på kontot av alla. Vilken av dessa två statistiska fakta som väger tyngst lär väl visa sig inom några timmar.
Jag tror och hoppas att hon kommer att få ett fint år. Jag tror och hoppas också att hon räcker ganska långt redan idag.
Spänn banden!
Jerker.
måndag 26 januari 2015
Drömbloggen
Detta är blogginlägget som jag sedan en dryg månad tillbaka drömt om att få skriva, just denna dag.
I had a dream. Egentligen började den redan för ett par år sedan då jag insåg att vi i Ängskalla, var på väg att få fram en, i våra ögon, riktigt bra häst. Jag drömde om att få åka till Frankrike med henne en vacker dag.
Ifjol anmälde jag henne eftersom hon vid anmälningstillfället hade hyggligt med pengar på kontot och framför allt ännu mer startpoäng på det kontot. Den gången räckte det inte riktigt hela vägen men jag har en känsla av att vi inte var så långt borta från att få nådiga nicken redan då.
Idag gick tiden ut för att anmälan till årets kallblodsbataljer på Vincennes i Paris. Jag hade en ganska bra magkänsla att det skulle vara vår tur denna gång men helt säker var jag inte. Men, efter lunch idag stod det klart att det var vi som fick en av "guldbiljetterna", för att tala Idol-språk. Vi får alltså åka till Paris med Ängskalla (tänk att jag just skrev den meningen).
Det har varit en omtumlande dag med massor av telefonsamtal, sms och mejl för att styra upp allting men nu är vi i fas. Resan till grodätarlandet börjar för Kallas och min del fredag 13/2. Och vi kommer att anlända till Grosbois måndag 16/2.
Detta är för övrigt andra gången på en månad som en Skaffer Brunare tar en lantis från Skellefteå till Vincennes. Tänk på det Elin och alla ni andra. Dream on. It might come true.
Mine did.
Jerker.
I had a dream. Egentligen började den redan för ett par år sedan då jag insåg att vi i Ängskalla, var på väg att få fram en, i våra ögon, riktigt bra häst. Jag drömde om att få åka till Frankrike med henne en vacker dag.
Ifjol anmälde jag henne eftersom hon vid anmälningstillfället hade hyggligt med pengar på kontot och framför allt ännu mer startpoäng på det kontot. Den gången räckte det inte riktigt hela vägen men jag har en känsla av att vi inte var så långt borta från att få nådiga nicken redan då.
Idag gick tiden ut för att anmälan till årets kallblodsbataljer på Vincennes i Paris. Jag hade en ganska bra magkänsla att det skulle vara vår tur denna gång men helt säker var jag inte. Men, efter lunch idag stod det klart att det var vi som fick en av "guldbiljetterna", för att tala Idol-språk. Vi får alltså åka till Paris med Ängskalla (tänk att jag just skrev den meningen).
Det har varit en omtumlande dag med massor av telefonsamtal, sms och mejl för att styra upp allting men nu är vi i fas. Resan till grodätarlandet börjar för Kallas och min del fredag 13/2. Och vi kommer att anlända till Grosbois måndag 16/2.
Detta är för övrigt andra gången på en månad som en Skaffer Brunare tar en lantis från Skellefteå till Vincennes. Tänk på det Elin och alla ni andra. Dream on. It might come true.
Mine did.
Jerker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)