Isprinsessan

Isprinsessan Katla Kiro slog till igår på V64 i Boden. Fjärde starten på isbana resulterade i tredje segern. Hon har faktiskt bara fått stryk av en enda häst på isbana. Och det är av hennes egen bästa kompis, Isdrottningen herself, Ängskalla. Men hyllas den som hyllas bör, nu får Katla stå rampljuset.

Hon är lite som humlan, hon kan inte riktigt springa alla gånger, men hon vet inte om det, så hon gör det ändå. Och hennes krigarhjärta, de dagar hon är på humör, kan åtminstone inte jag låta bli att imponeras av. Nu blev det ett tungt sista varv, men det bekom henne inte utan hon bara borrade ner sig och körde ända in i kaklet. Grymt jobbat Katla!

Nu är det dock färdiglekt. Inför gårdagens start så fanns det en hel del reservplaner för var hon skulle starta nästa gång ifall hon inte skulle vinna. Då skulle hon fortfarande ha under 800k på kontot och det skulle finnas ett flertal fina lopp att välja mellan den närmaste framtiden. Emellertid så vann hon istället och klev över denna klassgräns. Vilket i sin tur innebär framför allt två saker, dels att hon nu för resten av karriären, i varje start, ska möta de riktiga snabblopparna och dels att loppen att välja bland blir betydligt färre. Så nu gäller det att snäppa upp sig, eller rättare sagt jag måste hitta ett sätt att snäppa upp henne. Det duger inte längre att ge bort tjugo meter i en tappstart, varje gång. Hur den nöten ska knäckas vet jag inte, men jag har några idéer som ska synas i alla fall. Nästa start blir redan på söndag i Umeå, mot de tidigare nämnda "riktiga snabblopparna".

Och apropå statistik. Det här var min första start som proffstränare och den slutade alltså med seger! Så just nu är jag hundraprocentig. Den statistiken spricker redan på söndag. Eftersom både Ängskalla och Katla startar i samma lopp. Förvisso skulle det i teorin kunna bli dött lopp dem emellan, men sannolikheten för det är försvinnande liten...

Strunt i det, nu ska jag njuta av en hel vecka som Mr 100%!

Jerker.