Förra inlägget handlade om en brutta "som gör allt förr att göra mig lycklig". Det finns (minst) en sån till i vårt stall. Katla Kiro.
Igår kväll vann hon i Boden. På papperet en inte allt för svåröverkomlig uppgift. Inte en straffspark kanske, men väl en frispark i väldigt bra läge. Och den satt. I krysset.
Med det menar jag att hon förvisso vann, men också att hon fick ett fint lopp och inte behövde bruka sig över hövan.
Katla börjar äntligen löpa upp till den kapacitet som jag aldrig har tvivlat på att hon har. Jag har kommit rätt på det avseende träning-vila, utfodring, balans, friskvård osv.
Hon kommer att starta ganska sparsamt detta året, är min tanke i skrivande stund i alla fall. Hon ska få växa in i klassen så lugnt och fint som det är möjligt. Min förhoppning och tro är att hon kommer att få ett väldigt fint år 2016. Nu ska hon få slicka såren ordentligt efter gårdagens batalj och så laddar vi om batterierna för en ny start i Umeå om precis två veckor.
Men vi börjar med fem dagar rast vila i hagen med polarna.
/ Jerker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar