Kom inte och säg att jag mörkade! Katla Kiro var grym i gårdagens start. Utan draghjälp hela loppet och bara borrade ner sig. Hade bästa kompisen Ängskalla i rygg i princip hela loppet men när upploppet nalkades så svarade hon bara undan. Jag visste att hon "var i ordning", men att hon skulle kunna hålla ifrån sig så meriterade motståndare som Kalla och Bodbäckssiv målrakan ner, nja det trodde jag nog ärligt talat inte.
Katla gick med ny balans denna gång. Greppskor fram. Jag har med en dåres envishet kört henne med dåligt grepp fram och bra grepp bak, alltför att "tvinga" henne att jobba mer med bakkärran än med framditon. Nu tänkte jag tvärtom, eftersom hon gärna vill sparka i med framhjulsdriften, så erbjöd jag henne grepp fram så att hon bättre kunde utnyttja sin egen styrka, även om det bar mig emot. Kanske var det därför som det gick så bra som det gjorde, kanske inte.
Ängskalla tappade andrapriset i de allra sista stegen mot Bodbäckssiv, vilket inte gjorde så mycket. Kul att Sivan är tillbaka.
Dagens behållning, segern till trots, var nog trots allt att Kalla uppträdde mentalt stabilare än hon gjort på mången år och dag. Det lovar gott inför framtiden!
Avslutningsvis, jag har på flera ställen sagt att Katla skulle springa 1.25 sista varvet och att det avgörande för hennes del skulle vara hur fort hon sprang det första varvet. Och så rätt jag fick. Sista varvet klockade jag till 1.25,0!
Nu ska jag bara kolla lopparkivet en sista gång, sen blir det bingen.
Godnatt!
Jerker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar