Dagen fortsatte sedan med att försöka fånga in samma Kalla i hagen, vilket tog en bra stund. Fick ta in alla andra först. Då behagade dagens tävlingshäst att låta sig infångas. Vid det här laget var vi en knapp halvtimme försenade.
In i bilen och färd norrut. Ca fem mil innan Boden började bilen laddningslampa lysa. Fort av med allt som konsumerar ström. Och sen full gas för att ta mig så långt som möjligt med befintligt batteri.
Jag tog mig hela vägen och kom fram, bara måttligt försenad.
Bestämde mig att ringa efter bärgare, hyrbil och allt sånt efter loppet, innan fanns inte tid till det.
Loppet gick. Kalla var lite ringrostig efter två månaders hård träning och frånvaro av lopp. Hon fick stryk av en bättre häst. Heders-Tyri Svarten plockade ner henne från dödens och det var bara att ta av sig hatten. Kalla klart godkänd som tvåa i sitt genrep inför Parisresan i alla fall.
Efter loppet skulle jag fixa hemfärden som sagt. Bodentravet ville annat. Dopingprov (slump) på Ängskalla beordrat. Som om jag hade tid med det också. Efter en, tack och lov, kort tid i dopingstallet började jag ordna upp med hemfärden. Ella förbarmade sig över oss och jag fick hänga vår finka efter hennes lastbil och lifta med hem till schtaan. Väl där kom Daniel och hämtade och skjutsade hem oss.
Slutet ganska gott, allting ganska gott. Om det inte vore för det att min bil står på en verkstad arton mil norrut och jag inte vet när och hur jag ska få tillbaka den. Och på fredag ska jag påbörja resan ner till Paris. Första delen av resan var tänkt att ske medelst just den bilen.
Det kommer att ordna sig det vet jag. Jag vet bara inte hur. Ännu.
Jerker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar