Wången dag 5

Hej!

Och sorry alla followers att jag tappat tempo i bloggandet. Normalt sett skriver jag på kvällen efter avslutat dagsverke. I fredag ägnade jag dock tiden åt att köra bil, då jag valde att åka hem under helgen för att träffa familjen. Skulle naturligtvis både plugga och blogga hemmavid, men med det ena blev det si och med det andra blev det så. Istället så blev det både körning och skoning, och så roligt det var! Hästarna var pigga värre efter en knapp veckas formförbättrande vila och det hölls hårt i hatten.

Men nu (mitt i natten mot söndag), efter nästan sju timmar i bil, sitter jag ånyo på mitt rum på Wången och är back in business.

Den femte dagen då. Den ägnades och lite mera arbetsmiljötänk utifrån arbetsgivarens point of view och ansvar. Vi fick bland annat gå runt i stallen på här på Wången och leka Arbetsmiljöverk. Det fanss väl en del att anmärka på, även om vi fick leta en stund. Däremot finns det en hel del i övrigt att önska hemmavid, vilket visade sig under helgen...

Sedan så fick jag också veta vem jag är och hur jag uppfattas av andra. För några veckor sedan gjordes ett personlighetstest på nätet inför den punkt på schemat och vi fick i fredags resultaten på vilken personlighet vi är. I mitt fall och även i de flesta andras så stämde det överens med verkligheten till kuslighetens gräns. Utifrån dessa data är då tanken att man ska kunna jobba med hur man ska agera och interagera med andra personligheter, lika och olika ens egen. Mycket intressant.

Det var allt för nu.

Hörs imorgon.

Jerker.

Wången dag 4

Ännu en dag med utsikt över Alsensjön och med lite vilja även Ovikenfjällens snöklädda toppar.

Idag har vi snackat regler och lagar utifrån arbetsgivarens och arbetsledarens perspektiv. Det har gåtts igenom vilka rättigheter och skyldigheter man har som boss i stallet och vilka diton de anställda har. Mycket gammalt men även en hel del nytt. Även om det med stor sannolikhet är ett bra tag kvar tills jag ikläder mig arbetsgivarrollen, om jag någonsin kommer att göra det, så är det aldrig betungande med lite extra lärdom.

Denna dagen, den fjärde, är den första som det inte är föreläsningar kvällstid, vilket känns mycket bra. Det börjar vara lite mosigt i luvan efter några dagar med mer och mindre tunga teoripass.

Vad morgondagen bär i sitt sköte is for me to know and for you to find out. I en blogg nära dig.

Hörs imorgon.

Jerker.

Wången dag 3

Och på den tredje dagen vilade de. Åtminstone fram till lunch och drygt det. Pga vissa orsaker så blev en del av dagens arbete gjort igår och det blev ledigt halva dagen idag. Eller ledigt och ledigt, det fanns en del att fila på gällande budgetar och diverse räkenskaper, så icke lärarlett kanske är en mer adekvat beskrivning.

Sen drog det igång igen med ännu mer ekonomi, ägandeformer och skatteregler under eftermiddagen. Mycket gammalt och en del nytt. Så lite klokare hoppas jag att det blev.

Dagens sista punkt på schemat var en föreläsning om forskning och utveckling och vilka projekt som drivits och drivs här på Wången.

Hörs imorgon.

Jerker.

Wången dag 2

Dag två på proffstränarkursen och plugghästen i mig börjar vakna till liv. Det är långt mellan sittningarna i skolbänken i nuvarande skede av livet. Och jag måste medge att jag saknar det emellanåt. Nu får man dock en del av det lystmätet mättat i alla fall.

Dagen har ägnats åt ekonomi på tvärsen och längden. Mycket korvstoppning men även en del ögonöppnande sekvenser. Skillnad mellan utgift, utkomst och kostnad t ex. Företeelser som jag förvisso levt mitt i under de senaste femton åren av mitt liv, men det är ändå lärorikt och intressant att se det genom teoretiska glasögon vilket jag aldrig gjort tidigare.

Sedan har det varit budgeterande av den egna rörelsen inför kommande år och upprättande av affärsplan för det kommande herrens år 2017.

En tung dag som tog sin början 08.00 och avslutades tolv timmar senare. You do the math. Jag har räknat färdigt för idag.

Kände mig efter det nödd och tvungen att ta en joggingrunda för att rensa hjärnan och skramla igång gammkroppen lite.

Hörs imorgon.

Jerker.

Wången dag 1

Igår söndag fick de tre musketöserna Kalla, Katla och Marre sig var sitt hårt träningspass till livs inför sin lilla semester, då jag nu som bäst sitter på Wången för att gå proffstränarkursen.

Häng med på bloggen så får du se vad vi pysslar med här på Sveriges travutbildningars högsäte.

Denna dagen, den första, började då klockan ringde 03.15 i morse och färden mot Jämtland tog sin början. Ibland var det hällregn och ibland vräkte snön ner. Det var visst några mil utan nederbörd också men de var få till antalet.

Dagens första punkter var incheckning och lunch. Därefter var det dags för dagens föreläsningar. Först en genomgång av sportens egna faktureringssystem och sedan ett par timmars snack om hur man bör förhålla sig till forskning och kritiskt tänkande, både avseende gängse uppfattningar och sin egen verksamhet, nu och i framtiden.

Lite rundpingis och en joggingtur senare så tog strömmen slut och John Blund pockar på uppmärksamheten.

Morgondagen ser ut att bli tung. Ekonomi hela dagen. Enligt schemat från 08.00 - 19.00, men rektorn varnade idag för att det kan komma att pågå längre än så...

Hörs imorgon.

Jerker.

En sista skitbana

Katla startade på Umåker på lunchen idag. Banan var tack och lov lite frusen, med betoning på lite, under vårt lopp i alla fall, dvs lopp 1. Sedan tinade det upp eftersom och jag tackar min lyckliga att vi inte skulle starta senare under dagen. Nu var det redan en aning kladdigt på ytan i vårt lopp och det räckte för att Katla inte riktigt fick det att bita. Men sanningen att säga så finns nog inte formen där heller för dagen. Hon startade hur som haver mindre dåligt än vanligt och sedan hängde hon med och provade en attack under sista varvet, var nära fel in i sista sväng, tog tag i grejorna igen sista 300 och blev fyra, en läpp från bronspengen. Godkänd insats, varken mer eller mindre. Nu var det nog sista gången på skitbana. Nästa start blir på Boden 16/12 och då är banan förhoppningsvis draperad med en härligt, krispig, isig yta. Då ska vi ta dem!

Mitt förra blogginlägg är det överlägset mest lästa jag någonsin skrivit. Kul! Det visar att det berörde och behövdes. Jag har fått en hel del beröm om att det var välskrivet, välformulerat, genomtänkt osv. Tack för det. Jag vill framhålla att det jag skrev och påpekade skulle kunna göras av väldigt många fler, vilket är en förutsättning för att en förändring ska komma till stånd.

Så, upp till kamp, eller som Veiron sa: "Förenen eder!" Framför allt ni som..., ja ni vet vilka jag menar.

Kämpa!

Jerker.

Snedfördelning

Sedan någon vecka tillbaka är tävlingsprogrammet för 2017 spikat och officiellt. Och för oss här uppe i norr blev det återigen en stympning av tävlingstillfällena. Boden förlorar en dag gentemot innevarande år, Skellefteå en och Umeå två. Hur knasigt som helst.

Enligt Svensk Travsport (ST) så fördelas tävlingsdagarna utifrån framför allt två parametrar, antal hästar i träning på respektive bana och kvalitén på tävlingarna.

Om man ser till den första punkten så är det då konstigt att Umåker förlorar två dagar trots att man ökar antalet hästar med tjugo stycken. Observera, man får alltså inte ens behålla sina dagar, utan de minskas i antal.

Ser man till den andra bedömningspunkten så lägger man på ST stor vikt vid startpoängen när man räknar kvalité. Det här är en väldigt konstig retorik då vi ju har mindre pengar att köra om och då blir det ju per automatik mindre startpoäng på respektive häst. Dessutom är det inte breddloppen som skärs ner på, vilket då i nästa skede gör att när 2017 ska summeras så har vi ännu sämre kvalité på våra tävlingar och riskerar att förlora ännu fler dagar osv. 

Det konstigaste i hela kråksången är att man från centralt håll inte ser till hur många hästar som är anmälda till varje lopp, skulle man göra det så ligger banorna i norr sannolikt i topp i landet. Det här borde i rimlighetens namn vara den viktigaste parametern då man ska se hur stort behovet är av tävlingsdagar är på varje bana och i varje region.

Nästa knasgrej. Vi har redan alldeles för få lopp vintertid i norra landsändan. Boden har ca trettio mil till närmaste granne (Umåker) och sextio till nästgrannen (Bergsåker). Och med kyla, vinterväglag och i värsta fall snökanoner så är det inte bara besvärligt, utan t o m farligt att resa långt och ofta. Försvaret från de som bestämmer är att inte lika många tävlar på vintern. Kanske stämmer det till viss del, men dels är det ändå tillräckligt många som skulle vilja tävla om tillfälle skulle finnas och dels blir det en självuppfyllande profetia att man sätter hästarna i vinterträning "då det ändå inte finns så många lopp att starta i".

Jag anser att framför allt Umåker bör tävla mer på vintern, men varför inte göra så att också Skellefteå och Solänget kunde köra några dagar vardera vintertid, för att lätta på trycket, för att hålla hästarna, travet och intresset igång, och för att minska på resorna med de risker och kostnader som de innebär.

Det hörs förvisso en del röster från aktiva att det är uppåt väggarna, det håll åt vilket vi är på väg, men jag tycker att man hör alldeles på tok för få höjda röster från sportcheferna och sällskapen på de banor som är drabbade. Här måste hela övre Norrland samarbeta. Jag har t ex aldrig hört en enda röst från banorna i angränsande region om att det tävlas för lite på Umåker och norrut vintertid. Kan det verkligen vara så att de banorna tycker att det ser rimligt ut? Det kan jag aldrig tro.

Vi aktiva kan inte, hur gärna vi än vill, vända på den här trenden. Det måste våra tjänstemän göra, lokalt, regionalt och på riksplanet.

Åter till Umåker och deras tappade dagar trots ökningen av antalet hästar. Procentuellt sett så har man rätt antal dagar nästa år, dvs man tävlar så många dagar som man procentuellt sett har hästar, det är sant. Detta förhållande gäller också Skellefteå och Boden. Men ST säger att man ger vissa fördelar åt norra landsändan ändå och faktiskt delar ut någon enstaka dag mer än vad som borde göras.

De fördelarna lyser i alla fall i min värld, kraftigare än det klaraste norrsken, med sin frånvaro. Så alla ni som kan göra nåt, gör det! Och alla ni / vi andra: Kämpa!

Jerker.