måndag 29 juli 2019

Vilken vecka

Alla goda ting sägs vara tre till antalet. När den nyss avslutade veckan stod inför sin början så hade jag tre förhoppningar på densamma. Alla. Slog. In.

Jag hoppades att Ravn Kiro skulle klara sitt kval på ett bra sätt, på en bra tid och utan att förta sig nämnvärt. Jag hoppades att Rappodina skulle ta en peng i Derbystoets final och dessutom på en bra tid. Jag hoppades att Holter Oda skulle ta sig till Kriteriestoets final.

Ravn Kiro. Han fick genomföra sitt kvallopp i sin ensamhet då han var den enda kvalande hästen av den ädlaste av raser. Detta gjorde gjorde han med den äran. Efter en rejäl tappstart av undertecknad lallarkusk så landade han så småningom på 1.41,7, vilket jag tror vi är snabbast på i Sverige 2019, hittills av alla tvååringar.

Rappodina. jag trodde på förhand att hon skulle kunna rekordsänka rejält och att det skulle räcka till en peng, kanske t o m till prispallen med maxklaff. Hon rekordsänkte mer än jag trodde var möjligt, så långt slog förhoppningen in, dock räckte hennes 1.27,7, väl understödd av stjärndrivern Ulf Ohlsson, "bara" till en sjätteplats, men hon sprang allt vad småbenen bar och kämpade ända in i kaklet, mer kan man inte begära, att det sedan fanns fem stycken (alla norsktränade) som var ännu bättre för dagen, ja det kunde varken jag eller Rappodina göra något åt. En lite kul kuriosa i sammanhanget var Stephen Bradbury-storyn som slutsegraren Glade Tider fick vara med om. Först, i försöket till Derbystoet inkom hon som femma (fyra finalbiljetter skulle delas ut), men "vinnaren" galopperade strax innan mål och blev därmed diskad, vilket i sin tur gav Glade Tider den fjärde och sista finalplatsen i heatet. Sedan,när det vara dags för final så galopperade hon själv i starten och hennes chanser till slutsegern var därmed i princip borta. Då gick en häst i loppet plötsligt omkull och det blåstes till omstart och Glade Tider fick en andra chans, vilket i sin tur ledde till en evig plats i historieböckerna. Små marginaler!

Holter Oda. Vi har haft en lite trasslig sommar med henne. Lite små problem här och där med både ditt och datt. Jag önskade en finalplats och fjorton dagars frist att att ytterligare förbättra henne. Min önskan slog in och jag ska göra allt som står i min makt att ha henne i bästa möjliga skick till finalen om två veckor. Och så här med nämnda distans till nästa drabbning så känns det trots allt ganska bra.

Hästarna i stallet springer generellt på ganska för dagen. Inte minst beroende på det arbete som vi lägger ner på var och en, det dåliga samvetet därvidlag gör sig alls inte påmint! Därtill har vi den senaste tiden haft god hjälp av dels Jennys foderstatsberäkningar och dels Helenas djupvågsbehandlingar. Dessutom har jag gjort några lika vågade som radikala balansförändringar på våra båda årgångstoppar, vilka ytterligare främjat deras resultat.

Avslutningsvis, Holter Odas finalplats är att betrakta som ett jubileum för vår verksamhet. Ety, det rör sig om den tionde finalplatsen i klassiska årgångslopp under 2010-talet. Att vi har lyckats med det, med vårt lilla stall, med våra knappa träningsresurser och med våra relativt små resurser rent generellt, det är jag stolt över.

Ängskalla x 1
Odile Kiro x 2
Katla Kiro x 2
Marre R.F. x 1
Rappodina x 3
Holter Oda x 1

More to come!

/ Jerker.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar